Vilka kostnader pressar marginalen i svensk detaljhandel?

Inledning: Vilka kostnader pressar marginalen?

Marginalen i svensk detaljhandel påverkas av flera kostnadsslag. Tre sticker ut: elkostnader för butikens drift, personalkostnader för bemanning och löner samt lager- och logistikkostnader för varuflödet. De är delvis rörliga och varierar med väder, marknadspriser, kundflöde och geografi.

Elkostnader: rörliga priser och statliga pålagor

Butiker behöver el till belysning, kyla och uppvärmning, så elpriset är en direkt rörlig kostnad. Enligt Värnamo Energi består nästan 30 % av det totala elpriset av svenska statliga pålagor: energiskatt, elcertifikatsavgift och moms. Den delen styrs inte av marknadens tillgång och efterfrågan och slår lika för alla elavtal.

Marknadspriset växlar med tillgång och efterfrågan. Vattenfall förklarar att elmarknaden styrs av dessa faktorer och att tillgången beror på hur mycket el kraftverken producerar. Mycket nederbörd och stark vind ger god produktion från vatten- och vindkraft, medan varmt väder sänker uppvärmningsbehovet. Blir tillgången större än efterfrågan sjunker priset.

Vädret har mätbar effekt. Enligt en rapport från Energiforsk som Vattenfall hänvisar till höjer en grad lägre temperatur elpriset med i snitt 4 öre i Sverige; en grad högre temperatur sänker priset lika mycket. En förändring av vindstyrkan med 1 meter per sekund påverkar elpriset med i snitt 11 öre, nästan tre gånger så mycket.

Under en kall vinter stiger efterfrågan kraftigt. Vattenfall uppger att Sveriges totala elbehov är dubbelt så högt en kall vinter som under sommaren: 4 terawattimmar (TWh) per vecka mot 2 TWh på sommaren. Om vattennivåerna är låga och vindarna svaga samtidigt som kärnkraften inte räcker till stiger priserna. Sverige ingår också i den europeiska elmarknaden, och priser i andra länder kan dra upp svenska elpriser. Överföringskapaciteten inom Sverige och till grannländer kan dessutom göra att priset skiljer sig mellan elområden.

Väderpåverkan på elpriset – effekter enligt Energiforsk

Personalkostnader: lön, OB och bemanning

Personalkostnader är en central utgift i detaljhandeln. Enligt Arbetet/Handels är genomsnittslönen för en butiksanställd 19 500 kronor före skatt, räknat på antalet timmar i anställningskontraktet. Med ersättning för obekväm arbetstid stiger genomsnittet till 22 500 kronor före skatt. Konsumentverket beräknar att en 20-åring med eget boende behöver 19 120 kronor i månaden, motsvarande 23 600 kronor före skatt.

Många butiksanställda arbetar deltid. Enligt Handels vill runt 75 procent av dem som arbetar färre än 29 timmar i veckan arbeta mer. Arbetsgivare hänvisar ofta till kundflödet för att motivera deltider: färre kunder motiverar färre anställda och tvärtom. Handels ordförande Linda Palmetzhofer menar att det går att lösa med planering och schemaläggning och pekar på att kollektivavtalen har flexibla lösningar.

För marginalen innebär bemanningen att kostnaden skiftar med kundflödet. När fler timmar behövs än vad som schemalagts uppstår mertid, som kan bli dyrare än ordinarie timmar. Handels tittar på att höja ersättningen för så kallad mertid. Deltider gör samtidigt att arbetsgivaren kan hålla nere antalet kontrakterade timmar, men ob-ersättning för kvällar och helger tillkommer och höjer timkostnaden när butiken har som mest kunder.

Löner och kostnader i svensk detaljhandel

Fördelar och nackdelar med deltider i detaljhandeln

Lager och logistik: regionala löneskillnader

Lager- och logistikkostnader påverkar marginalen via varuflödet. Lönenivåerna för lagerarbete varierar geografiskt. Enligt Lagerjobb betalar lagerjobb generellt bäst i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt i andra regioner med stora logistiknav. Därför kan kostnaden för lagerbemanning och distribution vara högre i områden där många detaljhandelsföretag har lager eller omlastningspunkter.

För en butikskedja blir distributionskostnaden känslig för var lagret och transporterna ligger. Högre löner i logistiktäta regioner kan pressa marginalen, särskilt om företaget samtidigt måste hålla servicegrad och leveranstider. Lagerhållning, transporter och bemanning samverkar och påverkas av samma regionala löneskillnader.

Regioner med högsta lagerlöner i Sverige

Samspelet mellan kostnaderna

Elkostnader, personalkostnader och logistikkostnader pressar marginalen i svensk detaljhandel tillsammans. Enligt Värnamo Energi består elpriset till nästan 30 procent av statliga pålagor, medan marknadsdelen varierar med vädret: en grad lägre temperatur höjer priset med i snitt 4 öre och 1 meter per sekund starkare vind påverkar med 11 öre, enligt Energiforsk via Vattenfall.

Personalkostnaden är samtidigt känslig för bemanning och ob-ersättning. Enligt Handels ligger genomsnittslönen för butiksanställda på 19 500 kronor före skatt, eller 22 500 kronor med ob-ersättning. Deltider och mertid gör att kostnaden skiftar med kundflödet, och Handels diskuterar höjd mertidsersättning.

Logistikkostnader påverkas av att lagerjobb enligt Lagerjobb betalar bäst i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra regioner med stora logistiknav.