
Marginaler
Så räknar du med svinn och svinnkostnader i marginalen
Vinstmarginalen beräknas som (försäljning – kostnader) / försäljning och anges i procent. En positiv marginal är vinst, en negativ är förlust på den sålda produkten (Fortnox, Onslip).
Svinnet syns i marginalen – inte i svinnprocenten
Vinstmarginalen beräknas som (försäljning – kostnader) / försäljning och anges i procent. En positiv marginal är vinst, en negativ är förlust på den sålda produkten (Fortnox, Onslip). Svinn mäts oftast som andel av volymen: hur många kilo eller styck som kasseras. Talen svarar på olika frågor och kan inte jämföras direkt – svinnprocenten säger inget om hur många kronor som lämnar marginalen.
En svinnkrona väger olika tungt beroende på marginalen. Med 50 kr i marginal per såld enhet är en svinnkrona 2 procent av marginalen; med 2 kr i marginal är samma krona 50 procent av marginalen. Ett svinn som ser litet ut i procent kan därför äta en stor del av marginalen på produkter med tunn marginal – och slå mycket olika hårt på två produkter med identisk svinnprocent.
Följ därför upp svinnet i kronor per produkt och kategori vid sidan av svinnprocenten, och ställ svinnkronorna mot försäljningen för samma produkt. Den kvoten visar om svinnet äter marginal – inte hur många procent av volymen som försvann.
Från svinnmängd till svinnkostnad i kronor
Svinnmängd i kilo eller styck gånger priset per enhet. Multiplicera med inköpspriset och du får svinnkostnaden i inköpsvärde – summan du faktiskt betalat för varan som inte såldes. Multiplicera samma mängd med försäljningspriset och du får utebliven intäkt, alltså vad varan skulle ha dragit in om den gått att sälja. För lösviktsvaror som frukt och grönsaker säger prisinformationslagen att jämförpriset ska anges i det mått varan säljs i, till exempel kilo eller liter – det ger enhetskostnaden kalkylen behöver (Konsumentverket).
Inköpsvärdet är rätt när du följer upp kostnader och jämför svinn mellan avdelningar: det är pengar du redan lagt ut och den kostnad som ska in i varukostnaden. Försäljningsvärdet är rätt när du ställer svinnet mot marginalen och vill se utebliven försäljning; samma mängd blir alltid dyrare värderad till försäljningspris eftersom påslaget ingår. Bestäm vilken värdering du använder och håll dig till den i samma uppföljning, annars blir jämförelserna felvisande.
För att svinnet ska in i marginalberäkningen måste det räknas om per såld enhet, eftersom du köper in fler enheter än du säljer. Kasseras 3 enheter per 100 sålda blir varukostnaden per såld enhet inköpspriset gånger 1,03. Den extra kostnaden – inköpspris gånger 0,03 – är svinnkostnaden som adderas till varukostnaden innan marginalen räknas ut.
Räkneexempel: samma svinnprocent, olika marginal
Anta två produkter som båda säljs för 100 kr och har 3 procents svinn, räknat som 3 kasserade enheter per 100 sålda. Produkt A köps in för 60 kr, produkt B för 92 kr. Marginalen räknas med formeln (försäljningspris – kostnad) / försäljningspris.
Produkt A: marginalen före svinn är (100 − 60) / 100 = 40 procent. Med svinn blir varukostnaden per såld enhet 60 × 1,03 = 61,80 kr och marginalen (100 − 61,80) / 100 = 38,2 procent. Svinnet kostar 1,8 procentenheter, vilket är 4,5 procent av den ursprungliga marginalen.
Produkt B: marginalen före svinn är (100 − 92) / 100 = 8 procent. Med svinn blir varukostnaden 92 × 1,03 = 94,76 kr och marginalen (100 − 94,76) / 100 = 5,24 procent. Svinnet kostar 2,76 procentenheter – 34,5 procent av marginalen.
Samma svinnprocent ger alltså helt olika utfall: ju lägre marginal, desto större andel av marginalen försvinner. Fortsätter inköpspriset uppåt blir produkten olönsam vid samma svinn – vid ett inköpspris på cirka 97 kr och 100 kr i försäljningspris är marginalen i praktiken borta när de 3 procenten läggs på varukostnaden. En produkt med svag marginal måste därför bedömas med svinnkostnaden inräknad, inte med marginalen före svinn.
Bygg en svinnkalkyl i kalkylark
Lägg upp fyra kolumner: A produktnamn, B kostnad per enhet, C försäljningspris och D vinstmarginal. I D2 skriver du =(C2-B2)/C2 och formaterar kolumnen som procent. Kopiera formeln nedåt så räknas hela sortimentet ut samtidigt – samma uppställning fungerar i Excel och Google Kalkylark (Onslip).
Lägg till två kolumner: E svinnkostnad per såld enhet och F justerad marginal. E ska uttryckas per såld enhet, alltså inköpspris gånger svinnandelen i decimalform, så att den kan läggas direkt på kostnaden. I F2 skriver du =(C2-(B2+E2))/C2 och formaterar som procent.
Skillnaden mellan D och F är svinnets effekt på marginalen i procentenheter. Sorterar du på skillnaden ser du vilka produkter som tål svinn sämst och var en minskning ger mest marginal tillbaka. Fyller du på E löpande med aktuell svinnmängd gånger inköpspris får du uppföljning per produkt i stället för en enda siffra för hela verksamheten.
Varför svinnet blivit en större fråga
Livsmedel och alkoholfria drycker blev 26 procent dyrare i butik mellan januari 2022 och juli 2024 enligt SCB:s harmoniserade konsumentprisindex (HIKP). Samtidigt sjönk livsmedelsbranschernas rörelsemarginal och rörelseresultat 2022, och nedgången fortsatte 2023 och första halvåret 2024 (SCB). Prisuppgången kom alltså inte med automatiskt högre marginal.
En del av förklaringen ligger på kostnadssidan: den svenska kronan försvagades med 7 procent gentemot Riksbankens kronindex mellan januari 2022 och juni 2024, vilket bidrog till ökade importpriser (SCB). SCB studerade fyra livsmedelsbranscher – jordbruk, jakt och fiske, tillverkning av livsmedel, partihandel och dagligvaruhandel – och slutsatsen var att lönsamheten i branscherna inte ökat under inflationsperioden 2022 till 2023.
I dagligvaruhandeln fortsätter marknaden att växa i kronor: under 2025 växte den svenska dagligvarumarknaden med 4,5 procent och försäljningen exklusive moms uppgick till omkring 315 miljarder kronor, medan matprisinflationen uppgick till 4,3 procent enligt SCB (Axfood). När prisökningar står för en stor del av tillväxten måste kostnadssidan hanteras aktivt – och svinnet är en av de kostnadsposter som går att påverka i den egna verksamheten.
Sätt svinnmål utifrån en rimlig marginalnivå
En genomsnittlig vinstmarginal brukar uppskattas till mellan 5 och 7 procent, men variationen mellan branscher är stor: vissa ligger upp emot 20 procent, andra runt 2 procent. Marginalen förbättras antingen genom högre intäkter eller genom lägre kostnader (Fortnox).
Ett svinnmål blir användbart först när det uttrycks i kronor. Utgå från försäljningen och den marginalförbättring du behöver. Med 1 000 000 kr i omsättning och 900 000 kr i kostnader är marginalen 10 procent (Fortnox). Är kostnaderna i stället 920 000 kr är marginalen 8 procent, och för att nå 10 procent måste kostnaderna ned 20 000 kr – vilket motsvarar 2 procent av försäljningen.
Om svinnkostnaden i en kategori i dag motsvarar exempelvis 3 procent av försäljningen är ett mål på 2 procent detsamma som en marginalförbättring på 1 procentenhet vid oförändrad försäljning. Då knyts målet till vad verksamheten behöver i marginal i stället för till en svinnprocent vald på känsla. Räkna fram vilka kategorier som står för svinnkronorna och sätt målet där kronorna finns.
Marknadsutveckling i svensk dagligvaruhandel 2025
- 4,5%Marknadens tillväxt (i kronor)
- 315Försäljning exklusive moms
- 4,3%Matprisinflation
Svinn i butik, stormarknad och e-handel
Kanalerna har olika svinnpunkter. Butik och stormarknad hanterar varor över disk, i kyldisk och i lösvikt, medan e-handeln lägger till plock, packning och kylkedja hela vägen till kunden. E-handeln stod för 4,2 procent av dagligvarumarknaden 2025, och hemleverans svarade för en något större andel av omsättningen än upphämtning i butik (Axfood). En liten andel av marknaden kan ändå vara en stor andel av svinnkronorna i en enskild verksamhet.
Lågprissegmentet representerar drygt en femtedel av marknaden och hade en genomsnittlig årlig tillväxt på omkring 10 procent 2019–2024, mot cirka 5 procent för marknaden som helhet. Stormarknad är det snabbast växande segmentet efter lågpris och utgör drygt en fjärdedel av marknaden, medan traditionell livs är störst med drygt hälften (Axfood). När tillväxten flyttar mot lågpris pressas marginalerna i de kanaler där priserna är lägst, och där blir varje svinnkrona proportionellt dyrare i marginal.
Marknaden är samtidigt koncentrerad: Axfood uppger att de tre största aktörerna – Ica, Axfood och Coop – tillsammans står för drygt 90 procent av försäljningen, medan Konkurrensverket räknar fyra större dagligvaruaktörer: Ica, Axfood, Coop/KF och Lidl. För den egna uppföljningen innebär det att svinnkalkylen bör göras per kanal och segment: samma vara kan ha olika marginal, olika prispress och olika svinnpunkter beroende på om den säljs i lågprisbutik, stormarknad eller via e-handel. En totalsiffra för svinn döljer de skillnaderna.
Kanalvis marknadsandel i svensk dagligvaruhandel 2025
- 25%Stormarknad
- 4,2%E-handel

